Search

Gör en grekisk restfest!

DEN INTERNATIONELLA MATSVINNSDAGEN den 29 september

TIPS PÅ ATT MINSKA MATSVINN
6 SÄTT ATT TA VARA PÅ MATEN
SVERIGES MATSVINN I SIFFOROR
Gör en grekisk restfest

Så gör du maten lite mer klimatsmart

Vid det här laget vet vi att matsvinnet, den ätbara delen av matavfallet, är ett globalt problem. Här har vi samlat information, statistik och tips som hjälper dig att minska ditt matsvinn och göra klimatsmarta val som smakar gott.

Svenska hushåll står för
70 % av matavfallet

Varje år slänger både butiker och konsumenter enorma mängder mat, vilket har en stor klimatpåverkan. Det svenska matsvinnet står för ungefär 500 000 ton koldioxid varje år, lika mycket som 200 000 bilar släpper ut under samma tid. Svenska hushåll står för 70 % av landets totala matavfall. Men så behöver det inte vara.
Rectangle 18

Ingen kan göra allt, alla kan göra något

Låt dig inte nedslås av siffrorna. Att minska det globala matsvinnet är inget som kan läggas på den enskilda individens axlar. Men om vi alla förändrar vårt beteende lite grann kan vi tillsammans göra stor skillnad. Om vi slänger mindre mat kan de råvaror vi har räcka till fler. Om vi planerar våra inköp bättre så kan vi på lång sikt spara resurser. Ofta resulterar minskat matsvinn också i att vi som privatpersoner sparar pengar till hushållskassan. Så varför inte låta mindre mat gå till spillo? Ingen kan göra allt, men alla kan verkligen göra något.

Tips för att minska ditt matsvinn

När det gäller att hejda svinnet finns det mycket du kan göra för att värna både om världen och din egen ekonomi. Här har vi samlat ett antal praktiska tips på hur du undviker att kasta rester och mat som närmar sig bäst-före-datumet.

KÖP INTE FÖR MYCKET MAT

En viktig nyckel till ett bättre matsvinnsliv är att planera sina inköp. Ta gärna ett fotografi av ditt kylskåp och skafferi så att du vet vad du har hemma! När det gäller frukt och grönt kan det vara värt att inte veckohandla utan tänka mer kortsiktigt: kommer jag hinna använda allt det här innan det blir dåligt?

SE TILL ATT DINA LIVSMEDELFÖRVARAS PÅ RÄTT SÄTTOCH I RÄTT TEMPERATUR

Enligt Livsmedelsverket ska kylen helst vara inställd på +4° och frysen på -18°. När maten är ordentligt kyld håller den längre.

ANVÄND FRYSEN MER!

Många livsmedel går utmärkt att frysa in när du upptäcker att de inte går åt, som grillost och mjölk. Överbliven fetaost kan blandas ner i röror och såser efter frysning. Ofta funkar det även utmärkt att frysa in kokta råvaror som bönor, linser och i nödfall till och med pasta. Bra att tänka på är att fryst mat aldrig blir farlig – möjligtvis blir den torr, mindre god eller tappar smaken om den får ligga för länge i frysen.

PLANERADIN MATLAGNING

Försök att tänka ut hur mycket mat som ska ätas och vad du kan använda resterna till. Det mesta av det vi slänger är just rester, mat som kan bli början på nästa middag, eller kompletteras till en matsäckslunch på jobbet. Ta en titt på våra recept och låt dig inspireras! Matsvinn kan förvandlas till mycket gott.

FRUKT OCH GRÖNT SOM BÖRJAR SE TRÅKIGA UT KAN FRYSAS IN

Frukterna är det bara att skära upp och frysa in i lådor eller påsar, medan grönsaker brukar må bra av att kokas lätt och kylas ner i isbad innan de blir nedfrysta. Perfekt att ha till hands för en smoothie eller gryta!

HÅLL UTKIK EFTER SVINN-RABATTER I MATAFFÄREN

Ett tips som hjälper både plånbok och miljö är att titta efter kort datum-märkningar när du handlar, då kan du spara en slant och minskar även affärens matsvinn. Du kanske kan frysa in det? Eller var det något du ändå behövde? Win-win!

Ät mat i alla former och storlekar

Upp till 40 procent av frukt och grönsaker säljs inte i våra vanliga matbutiker för att de anses vara för fula, ha fel storlek eller vara missfärgade – trots att innehållet oftast är detsamma. Nu säljer allt fler butiker personliga grönsaker och frukter, och små gurkor och ojämna paprikor syns inte bara i odlarnas gårdsbutiker. Hjälp utvecklingen framåt genom att visa butikerna att det är innehållet som räknas.

smarta sätt att ta vara på maten

6

Mindre matsvinn i vardagen

Älskar du marinerade kronärtskockor och soltorkade tomater? Det gör vi också. När du äter upp grönsakerna, spara marinaden och använd den som dressing till en grönsallad eller häll en skvätt på kokta grönsaker. Dels tar du tillvara oljan, dels får du extra smak av det som legat i marinaden
Återanvänd din purjo- eller vårlök. Brukar du köpa hem purjolök, skiva upp så mycket du behöver och sedan lägga in den i kylen tills den ser trist ut? Prova istället att sätta löken i ett glas med vatten med roten ner, så kan du använda den igen.
Gör chips av potatisskal. Sätt ugnen på 200° och skala vältvättad potatis över en plåt med bakplåtspapper. Ringla över olivolja och strö över flingsalt och lite timjan eller paprikapulver. Baka i ugnen i 8–10 minuter tills skalen är lätt bruna. Ta ut och njut!

“>Gillar du oliver? Spara olivspadet och använd det som smaksättare! Olivspad är en blandning av vatten, salt och vinäger som med tiden också får smak av oliverna. Istället för att hälla ut spadet i vasken kan du låta det tillföra syra och umami till soppor, pastasåser, äggröra och hummus. Man kan också låta en skvätt koka med i pasta- eller risvattnet. Mindre matsvinn, mycket godare tillbehör.

Brukar du få grönsaksrester över? Gör din egen buljong! Tvätta ytterblad, stammar eller mjuknade morötter och lägg dem i en förslutbar påse i frysen. När påsen är fylld kokar du upp grönsakerna med vatten och lite salt i en kastrull. Låt sjuda i någon halvtimme och sila av, så har du en enkel och god grönsaksbuljong.
Riv ner ostresterna! Den tråkiga biten som blev kvar av hårdosten och den lilla biten kvarglömd halloumi blir snart ett helt pizza- eller gratängtäcke. Blir det många rester går det bra att frysa in den rivna osten.

Genom att planera och inventera går det att spara in en hel del svinn. Det som inte kan användas eller är förbrukat, som kaffesump och bananskal, är det som ska komposteras. När det gäller kompostering har varje kommun sina riktlinjer, kolla upp dem så att du vet vad som gäller hos dig.

 

Mindre paketering och mer planering

Brukar du reflektera över att så många livsmedel säljs inplastade? Genom att undvika onödig paketering kan vi spara på jordens resurser och även minimera vårt matsvinn. Nyfiken på hur? Vi har listat olika tips här nedan.

Skriv en lista innan du handlar

Genom att planera vad du ska köpa minskar du risken för att komma hem med mer än du behöver, vilket också minskar onödig paketering och även matsvinn.

Leta efter råvaror med ingen eller minimal paketering

Olika varor kan vara olika paketerade och genom att köpa de med mindre paketering sparar du inte bara på jordens resurser, utan ofta även pengar. En positiv bieffekt är att du kan köpa exakt så mycket du behöver, vilket minskar svinnet.

Ta hand om grönsakerna

Ta hand om grönsakerna hemma genom att svepa in dem i en fuktig handduk eller en bivaxduk istället för att lägga dem i ännu en plastpåse

Odla din egen mat

Oavsett om det är örter, frukter eller grönsaker så går det finfint att odla hemma, även om du bor i lägenhet utan balkong. Billigt, klimatsmart och extra gott.

Om vi alla gör en liten insats för att minska skräpet och svinnet får det till slut resultat. Ingen kan göra allt, alla kan göra något.

7

Recept för en grekisk restfest

Maten runt Medelhavet utgår ofta från grönsaker, baljväxter, olivolja och gott bröd. Det är en bra grund att bygga sin matlagning på, både med tanke på klimatet och hälsan. Att äta många smårätter istället för en huvudrätt gör det också enklare att ta tillvara rester och därmed minska matsvinn. Gårdagens tzatziki och peperoni till grillspetten blir perfekta tillbehör även till dagens vegetariska biffar eller falafel. Biffarna som blir över kan man äta i wraps till en soppa gjord på grönsaksresterna. Och så vidare. Här kommer några härliga matsvinnsrecept som vi har fått låna av våra vänner, kokboksförfattarna Giovanna Torrico och Amelia Wasiliev. Recepten är redigerade, anpassade till en svensk vardag. Hela boken hittar du här. Mer matinspiration hittar du här

Örtolja med korianderstjälkar

Krydd- och örtolja gör dina favoriträtter till en ännu större smakupplevelse. Ta hand om det som blir kvar av dina färska örter! Olja av korianderstjälkar passar perfekt att ringla över grillad fisk eller rostade grönsaker. Du kan också använda den till stekt asiatisk mat eller som bas i en salladsdressing.

LÄS MER

SOPPA PÅ HELA KRONÄRTSKOCKAN

Vi använder ofta de inre mjuka bladen och hjärtat på en kronärtskocka men det är sällan vi får tillfälle att använda de yttre bladen och stjälkarna. Med det här enkla receptet tar du vara på hela kronärtskockan – och lite andra grönsaksrester

LÄS MER

Övermogen avokadopesto

Att avokadon har blivit övermogen betyder inte att den blivit oanvändbar. Den här peston kan du använda till en mängd olika rätter. Servera den som pastasås eller en god röra till bröd eller grönsaker.

LÄS MER

Pita chips med Sumac

Hur ofta får man inte pitabröd över? När bröden blivit hårda är det enkelt att göra chips på dem. Krydda med syrlig sumak och njut med ostar och dipp.

LÄS MER

SOPPA AV BLANDADE BÖNOR

Om du har olika torkade bönor eller linser kvar i skafferiet är detta recept perfekt för att ta tillvara på rester. Glöm inte att lägga bönorna i blöt över natten. Låt gärna en överbliven kantbit av parmesan koka med som smakförhöjare.

LÄS MER

FYLLDA TOMATER MED RISRESTER

När man har lite ris över är det perfekt att laga fyllda grönsaker. Man kan fylla allt från paprikor till zucchini. Men bland det godaste som finns är riktigt stora tomater med fyllning som bakas i ugnen i uppemot en timme medan du gör något annat.

LÄS MER

Kaffeglass gjord på äggula

Den som älskar maränger får ofta kylen full av äggulor. Har du också lite kaffesump från i morse kan det vara dags att göra glass. Kaffeglassen blir krämig, mild och alldeles underbar. Tänk bara på att glassen behöver övernatta i kylen och ska frysas i 4 timmar. Men det är den värd.

LÄS MER

Sveriges matsvinn i siffror

Hur påverkar matsvinnet miljön i Sverige?

Redan när vi köper mat har vi bidragit till koldioxidutsläpp genom produktionen av de livsmedel vi köper. Utsläppet för produktionen av den mat som slängs ligger på 2 miljoner ton koldioxid. Dessutom går det åt vatten vid matproduktionen, vilket innebär att det årliga matavfallet även bidrar till ett slöseri med stora mängder vatten. Med andra ord behöver vi bli bättre på att ta tillvara på den mat vi köper.

Sveriges matavfall enligt statistiken

Hushållen står för den största delen matavfall, och om man ser till hur mycket av det som beräknas vara ätbar mat ligger siffran på 28 %. Det innebär att en dryg tredjedel av all mat vi slänger är ätbar. Den största delen av det vi slänger är mat som passerat bäst-före-datum – mat som ofta smakar alldeles utmärkt och gör gott i kroppen även efter det.

Data inhämtad från Naturvårdsverket från år 2018.  

Som statistiken visar slängs ungefär 45 kilo ätbar mat per person och år. 45 kilo matsvinn per person och år! Ta in den siffran.

Vilken mat är det som slängs?

Om man ser till det globala matsvinnet slänger vi runt 1550 miljoner ton per år totalt. Men vilken mat är det egentligen som slängs? Av det totala matsvinnet är det frukt och grönsaker som slängs mest globalt sett, enligt BCG. På andra plats hamnar spannmål och på tredje plats rotfrukter och knölar. Ungefär en tredjedel av världens mat slängs på grund av utseendet, vilket motsvarar livsmedel som hade räckt till att föda 2 miljarder människor.

Hur stor andel av maten är det som slängs?

Mängden mat som slängs varierar beroende på livsmedel. Nästan hälften av alla rotfrukter och knölar slängs. Men att en dryg femtedel av allt kött som produceras slängs är minst lika anmärkningsvärt med tanke på vilka resurser som krävs för att få fram det.

Frukt och grönsaker: 1 400 miljoner ton produceras och 46 procent slängs

Spannmål:1 200 miljoner ton produceras och 29 procent slängs

Rotfrukter och knölar: 600 miljoner ton produceras och 46 procent slängs

Mejeriprodukter: 841 miljoner ton produceras och 17 procent slängs

Kött: 352 miljoner ton produceras och 21 procent slängs

Baljväxter och fröoljor: 227 miljoner ton produceras och 22 procent slängs

Fisk och skaldjur: 63 miljoner ton produceras och 35 procent slängs

Siffror hämtade från National Geographics studie.

Några matsvinnstankar på
slutet

Se bäst-före-märkningen på maten

Ett tips som tål att nämnas om och om igen är att se bäst-före-märkningen på maten du köper som en rekommendation, eftersom de flesta livsmedel är bra även efter det datumet. Lita på ditt omdöme och din näsa!

Ta hand om de rester som blir på rätt sätt.

Bor du i villa, radhus eller till och med lägenhet kan din kompost användas utspädd med jord för att ge extra näring åt dina odlingar, krukväxter eller ute i naturen.

Planera och att ta hand om maten har hemma.

Det finns mycket man som enskild individ kan göra för att minska det egna matsvinnet, men det absolut viktigaste är att planera och att ta hand om maten du har hemma.

Matavfall är oundvikligt och kommer att uppstå hur du än anstränger dig.

Försök att inte göda ditt dåliga samvete, utan att göra det bästa du kan i den situation du är. Det är aldrig för sent att börja en ny god vana. Lycka till med restfesterna!

För att minska matsvinnet har FN inrättat den internationella Matsvinnsdagen som infaller den 29 september varje år - världen över.

SKA VI HÅLLA KONTAKTEN?

Vill du ha finfina erbjudanden? Eller veta när nya produkter lanseras? Prenumerera på vårt nyhetsbrev så har du alltid koll på det senaste från medelhavsköket.

VI VILL SÅ GÄRNA HÖRA AV DIG
Facebook Instagram Youtube

Tack för att du väljer Fontanas produkter! Detta är maten jag har vuxit upp med och jag hoppas att den ska få leva vidare i ditt kök.

signature

LOIZOS PAPADOPOULOS

Copyright © 2023 Fontana

RECEPT

Produkter

HITTA OSS PÅ

BRA ATT VETA

SEKRETESS

OM FONTANA

Copyright © 2025 Fontana